Blogg

Guide till fundraising

“Allt handlar om att övertyga andra om dig och din idé. Om du inte tror tillräckligt på det du gör att du inte kan få modet att be om pengar – då är det förmodligen inte en tillräckligt stark idé du har.“ / Robin Zachari, Skiftet

Aktioner kan kosta pengar med allt från resekostnader, material och logi medan föreningar förr eller senare kommer till ett stadie där det finns ett behov av pengar för att sköta den löpande verksamheten, exempelvis till resor, porto, bokföring, IT-kostnader och lokaler.

Men hur ska man gå till väga?

 

Värt att tänka på:

 

  • Starta en ideell förening så ni kan skaffa företagskonto och Swish, annars finns det risk att pengar faller bort via skatter om det går till privatkonto.
  • Bestäm vad ni vill ha. Varför ber du om pengar? De flesta som ber pengar gör det för de har en aktion eller kampanj som behöver finansieras.
  • Specificera upp era behov, t.ex. lokalhyra, mat, dryck, tryckkostnader för affischer, osv.
  • Specificera upp hur mycket det kommer kosta.
  • Motivera varför man ska stödja er, var transparenta med vad ni kommer göra för pengarna och följ upp det löpande.
  • Viktigast framför allt: våga be om pengar. Den största tröskeln är för DIG om att be, inte för de som kan ge.

 

Det första ni ska göra är att bevisa er trovärdighet. Att visa varför man ska stödja er. Resultat är därför viktigt redan från början så att följare kan se varför man ska bidra. Skapa en plattform för din förening eller kampanj, det kan vara Facebook, nyhetsbrev eller en blogg, där du kan vara öppen med vad pengarna går till och varför. Tänk att skapa en kommunikationskanal med era bidragsgivare så att de kan känna sig delaktiga. Få dem att känna sig som medlemmar.

“Våga fråga. Och våga fråga ganska ofta. Det finns en övertro på att ha den perfekta frågan. På när det är okej att fråga. Det är något man måste träna bort som aktivist i Sverige.” / Robin Zachari

Var smart med media. Kontakta lokalmedia, dra in folk i organisation, försök synas och höras. Men stå hela tiden på din egen plattform, var inte beroende av media. Viktigast är att bygga ditt varumärke och inge ett förtroende.

 

Vilka former av fundraising finns det?

 

Se vilka möjligheter till fundraising ni har. Ska det ske via Swish, en ansökan till en fond/stiftelse, ett insamlingsevent eller en crowdfundingkampanj? För en organisation som har löpande kostnader kan det vara värt att se över alternativ för att få månadsgivare.

 

90-konto

Insamlingskonton som börjar med siffran ”90” ska innebära ett slags garanti för att pengarna hamnar i rätta händer. Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) bestämmer vem som kan få ett 90-konto och inte. Att få ett 90-konto är tyvärr få förunnat och SFI ställer höga krav som kan vara svåra att tillgodose för ideella föreningar.

Läs mer om: reglerna som krävs för 90-konto

 

Autogiro

 

Autogiro är ett system för att automatiskt överföra betalningar till ditt företag på betalningsdagen. För detta behöver du en förening som kan teckna avtal med en bank för att få ett Autogiroavtal. Detta är ett alternativt när du börjar titta på att få månadsgivare.

Läs mer om: autogiro

 

Bankgiro

 

För att skaffa ett bankgiro behöver ni ha en förening så att ni kan få ett företagskonto på en bank att koppla bankgirot till. Om man vill ge möjligheten att rikta donationen till en speciell kampanj så kan givaren skriva det som en kommentar i betalningen. Många använder idag t.ex. Swish, men det är fortfarande en generationsfråga och bankgiro är därför närmast ett måste få att öka chanserna till bidragsgivning.

Läs mer om: bankgiro

 

Barter

 

Ett barteravtal är en överenskommelse mellan två parter där varor eller tjänster utbytes och inga pengar byter ägare. Vanligaste exemplet på barter är att erbjuda att visa ett företags logotyp på föreningens hemsida eller i samband med aktioner och manifestationer, i gengäld mot t.ex. möblemang för ett event, ljudutrustning till en spelning eller tryck av t-shirts. För föreningar med lite pengar så kan detta vara ett fantastiskt sätt att få tillgång till tjänster. Var kreativa med vad ni själva kan erbjuda som barter.

 

Crowdfunding

 

Gräsrotsfinansiering, som det ibland kallas för på svenska, är ett sätt för att finansiera projekt via förskottsbetalning från intresserade. Det finns olika webbplatser som driver crowdfunding och att starta en kampanj är ganska enkelt i praktiken (bara att följa instruktionerna på exempelvis Kickstarter), men oftast förväntar sig de som investerar pengar att de får något tillbaka, någon form av ”perk”. Detta kan öka kostnaderna rejält och måste tas med i beräkningen av summan som är tänkt att dras in.

Läs mer om: viktiga saker att tänka på med din crowfundingkampanj.

 

Event

 

Ett vanligt sätt att samla in pengar är att anordna ett event. Spelningar med lokala band där ni kan ta entréavgift, försäljning av merchandise såsom tygpåsar, t-shirts eller pins eller varför inte bjuda på fika och ta betalt för kakor, tårta eller annat hemgjort. Här finns det stort utrymme att vara kreativ och är enkelt att ordna själva utan externa tjänster eller plattformar.

 

Fonder, stiftelser och myndigheter

 

Det finns ett stort antal fonder, stiftelser och myndigheter där man kan söka pengar till projekt. Vissa bidrag går att söka som privatperson, andra måste sökas av en organisation.

Läs mer om: fonder, stiftelser och myndigheter

 

Patreon

 

Patreon är till för kreatörer, kulturproducenter och andra former av skapare. Det är en plattform där de som vill kan ge dig eller din verksamhet support. En slags gräsrotsfinansiering där fansen kan ge sina idoler en månatlig peng eller betala för varje nytt verk/aktivitet som genomförs. Om er förening t.ex. har en podcast eller studiecirkel, skulle detta vara passande saker att skaffa en patreon för.

 

Swish

 

Föreningar, företag och insamlingsorganisationer kan ansluta till Swish företag. Föreningen behöver ha ett konto i banken för att kunna följa upp mottagna betalningar. Som enskild näringsidkare kan du ha både Swish som privatperson och Swish för företag. Detta är närmast essentiellt idag för en förening att ha och ökar chanserna till att få in bidrag.

Läs mer om: swish

 

Guide till fundraising

Guide till att starta förening

För att få in bidrag, skaffa bankgiro, söka projektpengar och så vidare, gäller det att ha en förening. Även om pappersarbetet kan verka krångligt och tidskrävande är det ett jobb som oftast betalar sig till slut.

Det viktiga är att stadgar och mötesprotokoll ger ett seriöst intryck om ni söker projektpengar eller andra bidrag till verksamheten. Det finns olika typer av föreningar. Här koncentrerar vi oss på hur det går till att starta en ideell allmännyttig förening, vilket är det allra vanligaste för kultur- eller politiska föreningar.

En ideell förening får inte ha till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva affärsmässig verksamhet. Vill man registrera sin förening måste man skriva stadgar och välja en styrelse. Ideella föreningar registreras hos Skatteverket.

Men hur startar man en ideell förening?

 

Steg 1: bilda en grupp

 

En ideell förening bildas genom att minst tre personer bestämmer syfte och namn. Det finns inga fasta regler för hur många man måste vara för att bilda en ideell förening, men man måste vara minst 3 medlemmar medan det för en styrelse kan räcka med en person.

 

Steg 2: skaffa stadgar

 

Det finns ingen speciell lag som bestämmer exakt hur föreningens stadgar ska se ut. Men det som bör finnas med är:

 

Ni bestämmer bland annat vem/vilka som ska vara firmatecknare, det är den person som exempelvis kan skriva på papper, ta ut pengar från kontot och så vidare i föreningens namn.

 

Steg 3: första mötet

 

När det finns ett förslag till stadgar gäller det att bilda själva föreningen. Det gör man vid ett så kallat konstituerande föreningsmöte. Eftersom det är en hel del saker som ska beslutas på ett sådant möte är det bra med en detaljerad dagordning.

 

Bild: Agenda Jämlikhet

Steg 4: sätt igång

 

När ni nu, enligt konstens alla regler, bildat förening kan ni ordna organisationsnummer, skaffa bankkonto och andra praktiska grejer som underlättar verksamheten.

En förening är en ”självständig juridisk person” vilket innebär att föreningen kan skriva på avtal, äga saker, ansvara för skulder och så vidare. Styrelsen och de enskilda medlemmarna går helt fria från personligt ansvar.

Till ansökan ska bifogas bevittnade kopior av:

  • stadgar
  • protokoll från konstituerande möte som visar
  • att föreningen har bildats och antagit ett namn
  • att stadgar antagits
  • att styrelsen har valts
  • vilka som ingår i styrelsen
  • protokoll på vem/vilka som är firmatecknare.

 

Läs mer på: Skatteverket

 

Steg 5: driva förening

 

Man måste inte föra protokoll vid varje möte men det rekommenderas för att hålla reda på vad som beslutats. Mötesprotokoll är inte heller en offentlig handling utan endast styrelsen har rätt att läsa dem om inget annat anges.

 

Steg 6: årsmöte

 

I stadgarna ska man även förklara hur årsmötet ska gå till och när det ska hållas. Mötet ska vara öppet för alla medlemmar. Medlemmarna ska även få chansen att komma in med motioner (förslag) till årsmötet. Den här mallen för ett årsmöte kommer från Riksidrottsförbundets normalstadgar.

Alla punkter är inte nödvändiga att gå igenom, exempelvis behöver man inte bestämma budget för nästa år. Men med utgångspunkt från denna mall kan er förening jobba fram egna regler för årsmötet.